Vi vaknade till regn och eftersom det skulle regna mindre – eller inte alls – i Nice så tog vi tåget dit. NICE-VILLE står det på biljetten. Det tar drygt en halvtimme och går en del genom tunnlar så man ser inte så mycket som man skulle vilja.
I Nice turistade vi runt med alla andra och ärligt talat så tröttnar man på den oändliga strömmen av turister. Många, allt för många stockholmare fanns i mängden. Ner mot hamnen är det dock inte så många som tar sig så det gjorde vi och där hittade vi en helt underbar restaurang med billiga priser och gratis vatten därtill.
Både Marie och jag hade nog räknat med att stranden skulle vara finare men här finns bara sten som rullar ut och in med varje våg. Vi kunde med andra ord inte riktigt hitta storheten i Rivierans huvudstad, den som gör att folk vill hit.
Mot eftermiddagen tog vi bussen tillbaka till Menton. Varmare, trängre men med fantastisk utsikt över kusten och de otroliga villor som ligger här.
Strandpromenaden från slottsberget som saknar slott.
Kastanjen har slagit ut
Lunch