Mitilini

Nu har jag spenderat två veckor här i Mytilene, huvudorten på Lesbos. Det har varit en härlig tid. Staden är en stor blandning mellan väst och öst och man känner sig alltid välkommen. Som min frisör, Sofia berättade hade man tidigare väldigt få turister, nu är det inga. Det kommer nästan dagligen en turistbåt med lite skandinaver från Turkiet men dom är att bortse ifrån i det allmänna vimlet. Staden ar mycket trafik och är i högsta grad levande vilket kan vara svårt att förstå med tanke på att det bara bor dryga 30 000 här, något större än Ljungby alltså. Trafiken däremot får Helsingborgs att blekna.

190924 (114)-20190929 (15)-20
Hamnen
191002 (31)-20191002 (27)-20

Fortet i staden är det största i Medelhavsregionen, påbörjat 6-700 f.kr. Utvidgat till nuvarande storlek under den Byzantiska tiden och moderniserats första av Genua på 1300-talet och sedan av Ottomanerna. En hel del revs 1922 för att bygga bostäder åt flyktingarna från Smyrna och sedan dess har det stått intakt. Mellan fortet och kullen på andra sidan staden byggde romarna en kanal så att man hade en hamn åt både nord och syd. Kanalen har rast av flera jordbävningar och nuvarnde shoppinggatan, Ermou, följer den gamla kanalen.
190924 (61)-20.jpg
190924 (55)-20190924 (74)-20
Pirarna till den romerska hamnen på norra sidan ses fortfarande i vattenbrynet.
190924 (50)-20

Ermou känns som en blandning mellan Kullagatan och en orientalisk bazar. Här samsas juvelerare, modekläder och klockaffärer med fiskhandlare, slaktare och grönsaksbutiker. En helt vanlig kväll här är det lika mycket liv här som på julskyltningen hemma.
190924 (26)-20190929 (29)-20191002 (5)-20191002 (47)-20190929 (9)-20
Kött och grönsaker bland klädbutikerna

Marinan här ägs av turkiska Setur och är riktigt välskött. Toaletter städas två gånger om dagen och allt fungerar som det ska. Dessutom har hamnen staden bästa restaurang (andras bedömning som jag håller med om) med samma såga priser som alla andra trots dubbel kvalitet. Priset i hamnen är 25 €/natt för en tolvmetersbåt, 2500 för ett årskontrakt där man också dan ligga gratis upp till 30 dagar i varje annan Seturhamn.
190924 (106)-20190929 (61)-35
Passade på att täta takluckan

Som ägaren till marinbutiken uttryckte det. Man måste komma hit för att förälska sig i staden för det finns inte en tidning i världen som skriver något positivt om Lesbos just nu. Och helt ärligt så drog vi oss för att komma hit men nu är jag så glad att vi gjorde det. Helt klart en av favoriterna i Grekland.
190924 (144)-20190924 (150)-20
Det finns mängder av vackra men förfallna hus i Mitilini
190929 (27)-20
Rebetika, de grekiska bluesen, utanför en bar
190929 (31)-20
Vespor i all oändlighet
191002 (44)-20
Mycket modern bar
191002 (16)-20190924 (35)-20
Ouzon kommer från Lesbos och här finns en uppsjö olika märken
191002 (58)-20

Annonser

Ankaret släppte

Mytilene, Lesbos. Seglad distans 33 nm. Totalt 502 nm

Så släppte vårt ankare för första gången och hux flux är vi i Mytilene eller Mitilini eller hur man nu vill stava det.
Heikell skriver i sin hamngiude att botten i Mithimna är så lös att det är svårt att få fästen med plogankare. Vi har aldrig upplevt problem med vårt Delta tidigare och även här i Mithimna tyckte vi att vi satt hårt när vi backade fast ankaret. Problemet är dock att man måste ha det ganska stramt eftersom det är så mycket båtar som far in och ut ur hamnen. Natten till i dag blåste det oväntat upp 10-12 m/s från sydost inne i hamnen, direkt tvärs kättingen. När så den kroatiska polisbåten kom in blev kombinationen vind, svall för stort och vi började dragga tvärs. Lyckligtvis hade vi vaknat av vinden så vi var uppe. Vi släppte ut och ankrade om, åter utan fäste och upprepade detta tre gånger innan vi gav upp och lade oss långsides längre in. Det är dock platsen för den grekiska Frontexbåten så jag gick till Port Police som är bemannad 24/7 här på Lesbos. Jag fick avslag på min förfrågan att ligga långsides så kl två drog vi mot Mytilene i sydost. Här ankom vi i morse strax efter sju och somnade. Väcktes efter en timme av en marinero som anvisade oss en korrekt plats. Nu blir vi här lite längre i stället.

Det finns inte plats för så många båtar i Mithimna. Tidigare ankrade man längst in där botten är bättre och låg långsides längre ut. Nu tar två Frontexbåtar och en trålare upp det mesta av den tillgängliga platsen

Ovanpå allt detta kom hösten i dag också. 17 grader var det när vi seglade och nu vräker kalluften ner i båten. Hade nästan glömt var tröjorna låg.
Om Mithimna och Mytilene återkommer jag.

Ett tomt hav

Mithimna, Lesbos, Seglad distans 143 Nm. Totalt 469 nm

Måndag morgon vid soluppgång lämnade vi Porto Koufo. Det var många som hade satt väckarklockan på samma tid som oss för vid kvart i sju var vi fyra båtar på väg ut. Efter någon timme såg vi inte till de andra mer och ingen annan heller på hela överfarten till Limnos.

På väg in i hamnen dock kom en annan båt norrifrån. Plats fanns det gott om marinan. En stackars tysk charterbåt lyckades dock med det till synes omöjliga att inte lyckas komma in på en plats öppen för sju båtar. Efter en stund kom en turk och lade sig vid sidan om oss och vi behövde inte bry oss mer om tyskarna. När vi kom tillbaka på kvällen hade de lyckats komma in.

Hit kom man först efter 20 försök och ett korsat ankare.
I hamnen finns flera skyltar att man omedelbart skulle infinna sig på hamnkontoret så jag traskade dit. Det var stängt och nerrullat. Medan jag drog i dörren kom en dam i uniform och frågade dag jag ville eftersom hon arbetade på port police vid sidan om. –”Betala” sa jag. –”Dom har inte öppet förrän i morgon förmiddag.” –”Hmm, vi tänkte gå vid sjutiden.” –”Good for you” sa hon och traskade vidare.

Utsikten från båten

Det gäller att välja rätt båtgrannar

Myrina är en helt underbar stad. Vi var här några dagar 2017 och hade hoppats på att få några dagar nu också. Så blev det dock inte eftersom det ska komma sydliga vindar på onsdag. Dock hann vi med att traska runt på stan och bara njuta. Många affärer öppnar inte förrän klockan sju efter siestan och vid mörkrets inbrott är halva staden ute och promenerar.

Fiskehamnen

Sundowner

Gågatan

Tisdag åter väckning vid halv sju och åter avgång tillsamman med grannbåten som dock skulle söderut. Denna dag stilla i dubbel bemärkelse eftersom det dessutom var bleke i stort sett hela vägen till Lesbos. Strax före ön passerar man skepprutten till och från Istanbul. Nio båtar söderut och en båt norrut missade vi utan att gira. Med tanke på antalet måste Istanbul vara avfolkningsbygd. I bleket passade jag på att nödtorftigt reparera hålet i dingen med Tec7 och en gummilapp. Får se om det håller tills jag får tag i ett riktigt reparationskit.

Här på Lesbos gick vi till Sigri, en liten by på öns västra hörn. Byn är vacker från havet med ett pyttelitet fort längst ut på udden. Någon särskild lust att gå iland infann sig dock inte trots att dingen såg ut att i alla fall behålla skapligt med luft efter min primitiva reparation.

I dag seglade vi så nordost mot Mithimna. Vi började med utlovad sydlig vind 8-9 m/s men när vi kom in i Muselimkanalen hade vi hoppats på halvvind. Där trycktes dock vinden hela vägen runt Lesbos och vi fick motvind på 7-8. Det blev mycket stampande i den krabba sjön.

Om Mithimna finns mycket att berätta vid ett senare tillfälle.

Lång dag på vattnet

Porto Koufo, Sitonia. Seglad distans 83 mn, totalt 226 nm

Tanken var att jag skulle spendera dagen med att skriva om Thessaloniki men jag var alldeles för trött. Vi steg upp kl fyra och kvart över lade vi loss för att segla söderut. Det är lite tricky här för vid 11-12 tiden kommer den sydliga brisen och 9-10 m/s vill man helst inte ha emot. Därför gäller det att komma iväg tidigt medan den nordliga morgonbrisen står på. I dag skulle dessutom lite vanlig östlig vind bryta igenom på förmiddagen så då ville vi inte heller .komma för tidigt till Kassandras södra udde och få vinden emot.

All timing visade sig vara perfekt. Strax efter soluppgång kom den östliga vinden och vi fick en härlig halvvind sydpå. Vid Kassandras södra udde dog vinden helt för att bara en halvtimme senare komma från syd så att vi återigen fick en halvvind. Bästa tänkbara. Problemet var väl bara att korta höga vågor kom rakt emot. Av och till lättade båten för att kraschlanda sekunderna efter. Ljudet och skaket av en landande båt är inte all leka med.

Vid femtiden var vi redan framme i Porto Koufo på Sitonias sydspets dvs det mittersta fingret på Halkidiki. Vi hittade omedelbart en bra ankringsplats och ankaret satt vid första försöket. I dag blir det en tidig kväll och jag får skriva om Thessaloniki vid ett annat tillfälle.

Så olika Thessaloniki

En stor och halvtom marina

Aretsou Marina, Thessaloniki. Seglad distans 42 nm. Totalt 143 nm.

Det blev motorsegling hela dagen i någon sekundmeters platt läns. Aretsou marina ligger i stadsdelen Kalamaria ca en mil rakt söder om centrum. Vi anropade på kanal 9 och fick genast svar att man skulle möta upp. En marinero väntade i en jolle och anvisade oss plats. Här skulle mooringlinan tas upp med en boj i stället för sedvanlig tunn tamp. Betalning var som en kurs i grekisk byråkrati. Först frågade damen om jag visste vad det kostade och upplyste henne då att hemsidan inte uppdaterats sedan 2016. Det gör inget svarade hon för man satt priserna 2011 och 2016 kom man 2016 på att det var för dyrt så man gav 10% rabatt och priserna har inte ändrats sedan dess. Dock med ett litet tillägg att man nu betalar per dag och inte natt så första natten betalar man för två dagar. Därutöver tillkom moms och sedan hade man för övrigt börjat ta 50% tillägg för de första 20 dagarna och därefter del av månadspris. Där tappade man mig helt och jag betalade villigt 4 gånger 18,5 euro för de tre nätter vi tänkt ligga.

Marinan är enorm med få bryggor och ännu färre båtar och vid sidan om ligger ett nedlagt tivoli och allt är så dött man bara kan tänka sig – tills solen börjar gå ner. Då förvandlas plötsligt hela marinan till Kalamarias träningsarena och flanörsstråk. Hela hamnen blir plötsligt översållad av joggare, barnfamiljer och ungdomar som rör sig fram och tillbaka på den under dagen helt öde stenpiren. Ovanför allt detta och alldeles för många trappsteg upp går så huvudgatan in mot Thessaloniki.

Grekisk handikappramp som slutar i trappsteg lite längre ner.

Jag älskar grekiska parkeringar. Här huvudgatan ovanför marinan

Balkans Riviera

Platamos. Seglad distans 73 nm. Totalt 101 nm

På Skiathos mötte vi Kattaja från Luleå. Av dem fick vi ett par toanycklar som de glömt lämna tillbaka i Thessaloniki. Vi lovade att återbörda detta och fick också två bussbiljetter – oanvända. Nu var det dags att leverera och vi steg upp innan det ljusnade eftersom det var en ansenlig bit att segla till närmaste hamn norrut. Vi drog från Skiathos så snart det ljusnade. Första biten inomskärs med stenar som sticker upp i närheten på bägge sidor. Här vill man inte förlita sig på enbart elektroniken även om vi kör två separata enheter, plotter och padda.  En annan båt på väg norrut gick en halvtimme före oss i mörkret men valde då att gå utanom skären och på norra sidan av ön kom vi ut före. Väl på öns norra sida var det bara att slå ut seglen och glida på i en halvvind på8-10 m/s. Efterhand som vi seglade längs fastlandets bergskedja mojnade vinden och föll ner på platt läns så det blev ett par timmar för motor. Olympusbergen i norr drog dock till sig allt mer termik och snart kunde vi gå för enbart försegel i 9-11 m/s helt upp till Platamos. Ärligt talat var detta ett av mitt livs tråkigaste dagar ombord. Det rullade så att det svar svårt att läsa och ett dis gjorde sikten svag. Vid lunchtid siktade vi dock en annan båt vid horisonten men i övrigt hände inget

Båten som lämnade i mörkret och som tog vägen ute i sundet mot Alonissos

Det ser platt ut men jisses vad det rullade

Platamos har en fin marina med marinero och allt som tar emot någon enstaka gästande båt var dag. Han som tog emot pratade som tusan i sin VHF men det visade sig snart att han bara kunde ett tiotal ord. Med hjälp av tolk lyckades vi dock förstå att kontoret var obemannat så vi fick komma dagen efter och betala. Alla båtar ligger med några tomma platser i mellan så det ser ändå skapligt fult ut. Vi var dock bara fem segelbåtar varav de andra fyra var lokala. Vi sidan om oss låg ett australienskt par i en motorbåt som liksom oss fortfarande arbetade och var ute en månad om våren och en om hösten vart år.

Plötsligt händer det. Vår båt hade hamnens högsta mast. Det har inte hänt förr.

Badstranden på andra sidan piren. Till höger fortet och Olympus i baggrunden

Platamos är en förvånansvärt trevlig stad, ytterst välmående med mängder av turister från Balkan. Mercedes och BMW var de vanligaste bilarna med plåtar från företrädesvis Serbien, Montenegro, Rumänien och Bulgarien. Det ovanliga var att de alla var hövliga och männen hade skjortor på sig när de åt. Detta till skillnad från de ännu rikare vi möter i hyrbåtarna som har förvånansvärt svårt att uppfylla normal västeuropeisk artighetsstandard. Platamos ligger på en lång sträcka sandstrand. Enligt guiderna den längsta i Grekland. Jag har alltid trott att den låg på Kassandra, Halkidikis västligaste finger rakt mitt emot oss.

Från hamnen hade vi utsikt mot fortet som ligger en bit norr om byn med olympuskedjan på 2900 m precis bakom. Vi bestämde oss snabbt för att stanna ytterligare en dag för att kunna cykla till fortet. Hela bygget var otroligt välhållet, byggt på 900 under byzantinskt styre för att kontrollera vägen mellan Thessaly och Attika. Framför det stora bergsmassivet ligger ett flackt odlingsområde som engång utgjorde grunden för Thessalonikis storhet. Fortet är ett av de få som inte förstördes av ottomanerna utan i stället förstärktes vilket har gjort att det är i så enormt fint skick. Raserat men nu utgrävt var de två kristna kyrkorna som fanns innanför murarna. Efter en lång och mycket varm vandring tänkte vi rulla på i full fart nedför med våra cyklar men av det blev det inget för vägen var så full av hål att vi knappt vågade hålla styrfart.

Marinan sett från fortet.

Resten av dagen traskade vi runt i Platamos och såg till att matförrådet var fullt inför dagens segling norrut mot Thessaloniki. Sömn blev det inte så mycket av eftersom baren i hamnen körde DJ på lördagar med en ljudnivå som skakade allt.

Detta är skrivet medan vi ångar på norrut i nästan ingen vind.