Ensamsegling

Kos. Seglad distans 36 nm. Totalt i höst 36 nm.

Det har varit mycket oro och huvudbry efter vårens motorhaveri. Varvet på Leros insisterade på att insprutningspumpen skulle på ny service trots att den precis kom därifrån. Man litade helt enkelt inte på den som gjort det. Därefter plockade man isär det mesta av motorn och i den processen byttes och packningar i kamaxelhuset. Billig packning, dyrt att plocka isär motorn. Vidare hade vi elproblem med ankarspelet och en värmare vars fläkt skurit. Det blev mycket på en gång.

sjösättning

Som jag skrev sist så kom jag ju ner två dagar sent till ett från början taight schema och nu blev det ännu tightare. På två dagar blev jag dock färdig med allt som måste göras på land och båten kom i vattnet på avtalad tid i lördags. Väl nere i vattnet skulle man byta en av ankarrullarna och kolla oljan på motorn en sista gång. Sen upptäckte vi ett elfel vid mottagaren till ankarspelets fjärrkontroll. Det blev mycket men efter några timmar var man klar och jag kunde lämna varvets servicebrygga. Nu var det dags att sätta storseglet och gå söderut. Genuan var ännu inte på plats.

det är alltid skönt när seglen kommer

I en skön slör/läns kom jag några timmar senare fram till Xerokambos på Leros sydsida där jag droppade ankaret. Torrt område betyder det och det är precis vad det är. Några timmar senare mojnade vinden och jag kunde få upp förseglet så att båten nu ser ut som den borde.

Det var många ankrade båtar

I söndags fortsatte de nordvästliga vindarna och jag kunde länsa ner till Kos dit Marie skulle komma på kvällen. Tillsammans med förseglet gick jag också för motor för att kunna kolla oljan. Än så länge kan man inte se att oljan har ökat och naturligtvis hoppas jag på att problemet är löst men det behövs 10-15 timmar för att kunna säga säkert. Med rådande vindar kan det ta lång tid innan vi kommer upp på så många motortimmar. Jag måste lämna tankarna på motorn och bara glädjas över att allt annat ombord fungerar.

motorsegling mot Kos

Nu är besättningen fulltalig och vi har spenderat några timmar var dag här på Kos med att göra resten av båten klar. Vi ligger i den gamla Mandrakihamnen mitt inne i stan så det är en perfekt utgångspunkt när man vill se mer av denna vackra men ack så överturistificerade stad. I morgon, fredag kommer Andreas, Marie och Erik ner så vi kommer att vara kvar här minst en vecka till så jag återkommer till mer om Kos. Kan dock berätta att jag traskade upp till mitt pitaställe där hälsade man mig välkommen åter och frågade efter min vackra fru. Vi gick dit tillsammans på kvällen också så att hon skulle få en kram. Även slaktaren hälsade oss välkommen åter. Dom har verkligen ögon för återkommande turister på ett sätt vi inte är vana vid.

Utanför det venetianska fortet på Kos
Våra cyklar och ett enormt fikusträd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s