Då var det färdigseglat för 2021. Det blev ytterligare en kort säsong eftersom Grekland stängde för all segling under våren. Det blev också en ovanligt dyr säsong eftersom dingen smält i fogarna av sommarens värme i kombination med hög ålder och dessutom skörade vi bägge segel som också började falla för ålders och sjömilssträcket. Totalt sett hade vi mycket bra seglingsvindar under säsongen även om turen österut mot slutet stundtals blev våt. Totalt sett avverkade vi dock 900 sjömil på ett enormt behagligt sett då båten fortfarande fungerar bra för oss.
Turen in i det Saroniska havet blev lite av en chock efter förra årets behagliga lugn. Många chartersällskap har passat på att byta ut sina segelbåtar mot katamaraner och det öppnar upp för en helt ny grupp av människor där segling inte nödvändigtvis är det primära. Det har gjort att hamnarna var betydligt fullare och stökigare än vi sett hittills. Den trenden har nog dessvärre kommit för att stanna. Charterturismen har till största delen kommit tillbaka men svenskarna saknas fortfarande. Det har antagligen varit betydligt mer skrämselartiklar i svensk media än i andra. Mötet med våra kollegor i Aten var därför en av årets höjdpunkter även om det är ju dem vi seglar ifrån när vi är ute.
Efterhand som vi varit på de flesta större öarna lär man sig olikheterna och det blir allt roligare att stanna en längre tid. Seglat får vi gjort en massa ändå. Det finns flera öar vi skulle vilja stanna betydligt lägre på men vi har ju tiden på oss. Segling till Kroatien har vi senarelagt ytterligare ett år eftersom vi inte har en aning om hur pandemin kommer att utveckla sig under vintern och vilka restriktioner som kan tänkas komma. Just nu ligger vi väldigt bra hos Artemis på Leros.
Synapsens blog 