Skala Sykaminia – en spegling av Smyrna

Det är svårt att spendera tid i Mytilene utan att fundera på flyktingsituationen. Den påverkar alla här men inte så uppenbart polariserat som hemma. För att förstå det måste man blicka bakåt. Sapfo skrev en dikt om flyktingarna som kom till ön 600 f.kr men det är framförallt händelserna på andra sidan sundet för nästan 100 år som påverkar i stort sett alla här. Under det tredje året av grek-turkiska kriget invaderades Smyrna (numera Izmir) och Turkiet påbörjade en etisk rensning. Hundratusentals flydde massavrättningarna som fortsatte medan besättningarna från de franska, brittiska och amerikanska krigsfartygen i hamnen tittade på. Många som han flydd valde att bosätta sig på Lesbos. Trots att man var greker och delade samma religion tog det lång tid för dessa flyktingar att integreras i samhället på ön. I dag är en majoritet av öborna ättlingar från dessa flyktingar och i Skala Sykaminia är samtliga 150 invånare ättlingar från flyktingarna från Smyrna.

Flyktingar lämnar Smyrna 1922

Flyktingläger byggt uppe på kastellet med sten därifrån

Till Skala Sykaminia på öns norra sida har det i stort sett dagligen sedan 2001 kommit flyktingar över det smala sundet till Turkiet. Fyren på udden gör det lätt att hitta över vattnet. 2007 var man uppe på 100 flyktingar om dagen och man menade inte att det kunde komma fler. Tills 2015 då plötsligt 5-6000 per dag dör upp. De enda som tog tand om alla dessa flyktingar var lokalbefolkningen i Skala Sykaminia tills den dagen en bild av en döende pojk blev viral och massor av hjälporganisationer hittade hit. Plötsligt fanns det dock mer än 50 000 flyktingar i Mytilene som behövde en toalett och staden parker fick stå till tjänst. Ett ohållbart scenario där öborna på Lesbos har fått dra ett tungt ekonomiskt lass med utökad sophantering, polis, läkarvård, något man inte alls fått bidrag till.

2016 blev grekerna betydligt mer restriktiva med att ta upp flyktingar. Dessa båtar beslagtogs och ligger kvar i hamnen.

Problemet för de lokala var att mängder av journalister dök upp med färdigskrivna historier om antingen hjälp eller katastrof. Samtliga beskrev skräckscenerna och hela 80% av turistverksamheten dog på några veckor. Vi bland andra drog tillbaka vår reservation i marinan här. Sedan dess har läget normaliserats men det kommer ingen och berättar om så kvar finns en befolkning som lade ner hela sin själ i att hjälpa människor och nu står utan levebröd eftersom det var turism man levde på längs denna vackra strand.

För tre veckor sedan dök det plötsligt upp ett tjugotal båtar på stranden och möjligen som ett uttryck från den turkiska sidan att pengarna från EU inte kommer i takt som utlovat. Återigen stod lokalbefolkningen för den stora hjälpinsatsen innan Frontex internerade flyktingarna i Moria, det beryktade lägret strax norr om Mytilene. Här sitter alldeles för många i väntan på ett värdigt liv i Europa.

Frontex bevakar, Till vänster om kyrkan flyktingar som bara vill härifrån

Flyktingarna är naturligtvis påtagliga här i Mytilene. Många unga killar samlas ironiskt nog vid frihetsstatyn som resten 1919 som tack för att Grekland fick sin frihet från turkarna. Precis bakom staketet går färjan till Pireus och jag tror att många väntar på att bilköerna ska rulla upp så att man kan hitta ett obevakat ögonblick att ta sig ombord. Jag misstänker att det inte är alldeles enkelt.

Trots att hela situationen naturligtvis sliter på lokalbefolkningen finns inte mycket agg att notera mot de flyktingar som är här. Frågan är mer ekonomisk och det hat man möter hemma finns inte här. Hamnen här ar bara halvfull och 2014 var det kö för att ligga här över vintern. Det handlar både om att färre vill vara här och att det är mycket svårare att få flyg hit och härifrån. Med ett fall på 80% av start- och landningar är det inte som många direktflyg hit. De som fortsatt komma är tydligen holländarna för därifrån kommer två till tre flyg per dag. Enstaka från Tjeckien och någon i veckan från Skandinavien. Resen är inrikesflyg. Naturligtvis betyder det att tusentals arbetstillfällen försvunnit.

Frontex

Jag hoppas innerligt att fler turister kommer tillbaka för detta är en helt underbar ö och en fantastisk stad. Här blandas det västerländska med Orienten på ett sätt som verkligen tilltalar mig.

Gågatan i Mytilene en fredagskväll. Som julskyltning hemma

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s