I antiken hette ön Oiphoussa med hänvisning till de otaliga ormar som fanns på ön. Även feniciskans Tenok betyder orm. I sin visdom skickade dock havets gud Poseidon några storkar som åt upp alla ormar så att dessa nu är utrotade . Alla skänker vi en tacksamhetens tanke till Poseidon.
Från nutidens vallfartsort Tinos söderut mot antikens stora vallfartsort Delos där sjöfararnas orakel härskade.
Under Venetien kom ön att bli katolicismens starkaste fäste och bland öns femtiotal byar är många katoliker och det finns många katolska kyrkor.
1822 såg en nunna att en gammal kvinna gräva på en åker och då hon i drömmen såg att det var jungfru Maria som grävde åkte hon dit och hittade en ikon på jungfrun samtidigt som en källa sipprade fram. En grekiskt ortodox kyrka till Marias ära byggdes och snart stod det klart att många pilgrimer som kom hit helades från sina sjukdomar. Bättre blev tydligen resultatet om man kröp upp till kyrkan. I dag är Panagia Evangelista det största vallfartmålet i Grekland. Tusentals på tusentals pilgrimer kommer med färjorna och många kryper sedan vägen upp till kyrkan som nu har belagts med en matta i ”krypfilen”. På vägen upp köper man små foliebitar med den kroppsdel man vill ha helad, små plastflaskor och ett riktigt långt ljus och sedan sätter man ljusen i entrén, köar för att komma in och kyssa ikonen, hänga upp foliebiten och sedan ner en trappa till valven och fylla flaskorna med vatten. Kryparna har företräde i kön och får krypa mellan benen på de andra köande. Lite absurt det hela för en vanlig agnostiker. Lite udda också att detta är en ö både med ett starkt katolskt och ett starkt ortodoxt fäste.
Efteråt samlas folk på stan och livet går på som vanligt. Många stannar på ön någon eller några dagar och i stort sett hela turismen här är grekisk.
Man släpar in sina tomma småflaskor och ut igen fulla med vatten. Marie bevakar dörren
Här finns både ljus och knäskydd att köpa
”En salig blandning”
På söndagskvällen kom färjan in med öns fotbollslag som just vunnit Kykladmästerskapen. Ackompanjerade av trumvirvlar gick man upp till kyrkan för att tacka Maria.
Allt det blå i hamnen är plats för fotgängare. Det måste väl vara möjligt för kryparna att komma till buss eller färja utan att riskera att bli påkörda. Set udda ut i Grekland där trottoarer ammars är mest till pynt
I måndags gick vi promenader, arbetade med båten och väntade vi hela dagen på att det skulle börja åska och regna. Mullret och blixtarna kom från alla håll men höll sig runt omkring själva hamnen. När vi på kvällen satt på vårt favoritcafé och läste började det så smått regna. Vi hann tillbaka till båten och sen kom några av de värsta skyfallen och åskvädren vi varit med om. Det fortsatte sedan hela natten.
Första reparationen av fenderbrädan. Dag två gick den av helt.
På tisdagen skulle det blåsa 13-16 något son snart visade sig vara helt fel. Det blev till över 20. För att inte vara i båten hyrde vi bil och körde runt på ön och besökte några av alla dessa byar som ligger här. I forna tider höll man duvor på ön eftersom de lättare hittade egen föda än höns. Fantastiskt vackra duvslag finns fortfarande kvar överallt på ön tillsammans med underbara terrasseringar. Det fanns något vackert att titta på bakom i stort sett varje hörn. Dessutom har ön mycket vatten och allt regnande därtill gjorde blomsterprakten enorm. Det enda som sved var kylan och blåsten
Volax, en by mitt bland stora runda stenar
Inte lätt att bygga hus under dessa förutsättningar.
Alla dessa otroligt vackra duvslag
På rekommendation från biluthyraren beställde vi lunch på en liten taverna en bit bortom huvudvägen. Den slags info är jag normalt skeptisk mot men inte mycket var öppet. Det visade sig att vi fick en helt fantastisk lunch, gjord på lokala produkter. Minnesvärd.
Brasan tänd för att få lite värme
Mot eftermiddagen traskade vi i en liten by i förhoppning att hitta lite eftermiddagskaffe men en caféägare hörde oss och slog upp portarna och plötsligt hade vi kaffe. Alla är glada för den lilla business som kommer.
Väl tillbaka i båten hade fenderbrädan knäckts på mitten och båten studsade som en gummiboll så vi beslutade oss för att ta med våra böcker och ta vår sundowner på Apenanti. Äta gjorde vi också ute och när vi kom tillbaka vid tiotiden hade det börjat mojna.
Apenanti ligger i den låga byggnaden vid sidan av museet
Det blev många bilder men så var det också en otroligt spännande ö
Synapsens blog 