Om livet i Agios Nikolaos återkommer vi till.
I dag började vi med att tvätta. Luften här är så torr och det blåser så mycket att under tiden vi traskade bort till närmaste hörn och hyrde en bil så var tvätten torr. Vi hann faktiskt med lite andra saker på klargörningslistan också. Bilen hade vi bokat redan i går. Vi behåller den tiden ut och lämnar den på Chania flygplats innan hemresan.
Torkning i torr vind
Målet med dagens utflykt var Vai. En sandstrand på Kretas nordöstspets där Europas enda palmskog växer. Dessutom en endemisk art vilket betyder att den måste ha funnits där ganska länge.
För att ta oss dit fick vi föst ta kustvägen till Sitía, en väg som är lika mycket en bergsväg genom denna enormt storslagna natur med gigantiska raviner. Otroligt vackert men omöjligt att fånga på bild. I Sitía tog vi oss en pita gyro på favorithaket. Damen blev glad för att se oss igen.
Vai är en vacker plats. En perfekt sandstrand i en palmskog. Misstänker att det kan bli lite väl mycket turister i högsäsong bara. Vi passade på att ta ett dopp i det turkosa vattnet.
Efter Vai åkte vi direkt tillbaka igen med ett kort stopp på Lidl i Sitía. Turen hem tog tre timmar och Marie har blivit en expert på grekiska kurvor. Jag får inte köra eftersom jag blev av med mitt körkort på Chios. Har lovat att köra i höst i stället.
Klostret i Toplou som vi också kort stannade vid på hemvägen
Ett av dessa otaliga grekiska skelett av brustna drömmar
Synapsens blog 