Meltemikryss

Agios Nikolaos, Kreta. Seglad distans 25 nm. Totalt i vår 551 nm. Nu blir det inte mer i vår.

Tanken var ju att vi skulle stanna några dagar i Sitía och vänta ut meltemin men så visade det sig att den skulle öka i stället och bli kvar till mitten på nästa vecka. Det vågade vi inte riktigt satsa på och då det skulle blåsa en gnutta mindre i dag på morgonen så bestämde vi oss för att segla. Prognosen var på 9-11 rakt emot. Så snart vi rundat udden norr om Sitía insåg vi att det var en önskeprognos. Verkligheten blev 11-15 med enorma vågor. Det blev till att styra med tungan rätt i munnen. Några felskär med riktiga bank som resultat blev det ändå. Närmare Agios Nikolaus mojnade det i strid med prognosen och vi såg fram emot att för gången lägga till i mindre vind än vi seglat i under dagen. Så ikke. 2 nm från mål tog det i ordentligt och när vi tog ner segel blåste det 16. Sedan ser man hamnen och inser att det inte är många cm mellan var båt. Allt gick dock så bra att marineron gav mig en eloge för min boathandling. En båtgranne kom också upp efteråt och undrade var vi kommit ifrån. Öst. Ojdå sa han då måste ni haft en häftig resa. Nu har vi erövrat lite respekt bland grannarna vilket kan vara bra att ha när vi nu ska lämna båten här i tre månader.
Det var det här vi skulle ut i.
Trångt när man ska in i sin lilla öppning och få tag på mooringlinan

Tanken var ju att jag skulle skriva lite om Sitía. Enligt charterbolagens broschyrer ger den ett unikt tillfälle att bo nära stranden i en helt vanlig men mysig grekisk stad. Nog ä det väl så om man bortser från att alla vanliga grekiska städer är en samling betonghus. Trevlig är den dock och vi skulle kunnat stanna här ett bra tag till. Det är härligt med mer genuina städer som ännu inte som de mer kända orterna har tagits över totalt av turistnäringen. Två nackdelar dock. Det finns en ganska kraftig underström (surge) i hamnen som gör att båten far fram och tillbaka även i stabilt hård vind. Det är nog bättre att ankra här. Det andra är att stadens manliga befolkning har en viss förkärlek för att köra bilen i full fart ut på piren och i lika full fart tillbaka. Det kan vara bättre att ankra. Allt annat är 100. Vi traskade en hel del och hann se det mesta av stan och de norra omgivningarna. Med en bil kan man dessutom göra riktigt många fina utflykter. Nu hann vi inte det denna gång men jag har en känsla av att det kommer fler möjligheter.

Det var grekisk annandag pingst i måndags. Vespaklubben hade träff och där tävlades det i vem som kunde köra långsammast en kort sträcka utan att sätta i foten. Sist i mål vann. Det fanns tydligen en klass med och utan barn

Vi ligger på piren utanför den lilla hamnen, som en fond för badarna

Det lilla fortet verkar vara i storlek med poolen på ett kryssningsfartyg

Så går det när man parkerar lite väl länge här


Tisdag är marknadsdag i Sitía

I går stod en av fiskarna och metade som vanligt Plötsligt högg det till rejält och han fick upp en japansk blåsfisk, en Fugu. Den har börjat sprida sig friskt i östra Medelhavet. Den är extremt giftig och ska dödas, rapporteras och betraktas som farligt avfall. Med de sista två sakerna är det väl si och så för igen grek vill konfronteras med myndigheterna i onödan.

Annonser

Två dagars havssegling

Sitía, Kreta. Seglad distans 132 nm. Totalt 527 nm.

Det fanns ett litet väderfönster att ta sig over till Kreta. Vinden skulle för en dag under söndagen gå lite mer i norr i stället för den normala kulingen från nordväst som ligger stabilt i sundet mellan Kasos och Kreta på sommaren när meltemin blåser på. Efter den lätt stressande upplevelsen med att få upp ankaret vid Lindos seglade vi i lätta vindar den sista biten längs Rhodos sydostkust. Så snart vi rundat sydspetsen fick vi den första känslan av havssegling vi haft på några är. Det blåste en stabil frisk vind men kulingen som stod på längre norrut skickade ner en härligt lång dyning. Vi kunde gå i halvvind för fulla segel hela vägen till Karpathos huvudord med ett snitt på över sju knop. Karpathos hamn ligger av någon anledning öppen mot nordväst men i våglä av ett stort berg. Någon lä mot vinden finns det dock inte i denna hamn vilket en lokal fiskare också påpekade för oss när vi frågade om vi kunde ligga vid fiskekajen. Nu spelade det dock inte så stor roll för i vridningen mot nordlig vind skulle det på natten vara i stort sett bleke och lite regn. Regnet kom dock aldrig.

Karpathos var en trevlig bekantskap med viss charterturism utan att det har tagit över. Det är fortfarande en lätt bortglömd ö. Hade det inte varit för den annalkande meltemin hade vi nog stannat här några dagar och vi kommer gärna tillbaka på vår väg österut i höst. Hela ön verkar fantastisk med sitt isolerade läge och tuffa geografi. För vår del blev det en tur till slaktaren och grönsaksaffären. Den grekiska pingsten stundar och det är stängt några dagar.

I går lade vi ut före soluppgång för att kunna tuffa ut ur hamnen i skaplig lätt vind. I gattet mot Kasos fick vi en kort fläkt av vad som väntade oss bortom öarna. Kasos sydsida är en underligt karg sak helt utan vegetation. Inte särskilt välkomnande. Så snart vi lämnat Kasos västspets tog vinden i. Vi visste att den skulle öka och vrida åt nordväst så vi ställde in vindfunktionen på 70 grader styrbord vilket gav optimal fart. I början tog det oss längre norrut men då kom vi in rätt mot Kreta i den vridande och ökande vinden. Vi fick 72 nm i 9-12 m/s  med ett snitt på 7,3 och topp på 10,1. Det sista 12 i pålandsvind med lite studs på sjön. I stort sett hela dagen gick vi med två rev i storseglet samt vår sedvanligt lilla genua.

En färja och en segelbåt var det enda vi såg på hela dagen och lika förbaskat var vi tre båtar som skulle in samtidigt på pir som var full med långsidesliggande båtar. Vi fick den sista bra platsen längst ut på piren dock precis bortom den klargjorda biten. Som tur är har vi vår fenderbräda för det är småstenssplitter i betongkajen här och ganska kraftiga underströmmar (surge) i den ökande vinden. Här äts fendrar på en dag utan brädan.

Nu blir vi inblåsta här i fyra dagar och ska lära känna stan.

Rhodos

Lindos, Rhodos. Seglad distans 27 nm. Totalt 495 nm

Det blev fyra dagar i Rhodos stad. Vi ankom i måndags till Mandraki, den gamla hamnen. Här blev vi mottagna av marinero och anvisade plats med eget ankare men med en mooringlina för att hålla upp  fören där vinden skulle ta till.

Här stod Kolossen. Nu ligger vi här

Staden var ny för mig men väl knappast för majoriteten av svenskar. De första charterresorna hit var på 60-talet när ön var en billig plats att semestra på. Staden är otroligt charmig med de små gatorna byggda av korsriddarna på 1300-talet: Både stormästarens palats och sjukhuset som nu hyser det arkeologiska muséet var väl värda ett besök. Långt innan stormästarnas tid hade ön som en handelsplats mellan öst och väst naturligtvis många andra storhetstider.

Marie hälsar mig välkommen till stormästarens palats. Lägg märke till att det inte finns något räcke. Det fanns det inte på någon av de äldre trapporna
Korsriddarnas sjukhussal. De små nischerna till de riktigt sjuka

Jag hade frågat den unga damen i marinans reception var man borde äta, en kanske onödig fråga i en stad när det står inkastare till restaurangerna var tionde meter. Så inte alls. Vi fick ett råd att äta på en tvärgata vid mitten av den stora gågatan och när vi passerade där på eftermiddagen såg den ut som alla det andra tio runt omkring. På kvällen dock var detta det enda stället utan inkastare och när vi frågade var det fullt. Det fanns bord en trappa upp på balkongen så det tog vi. Vid sidan om satt tre systrar från Persien som tillsammans med övriga fyra syskon spreds ut i världen när ayatollorna tog över. Nu bodde två i Tyskland och en i USA. Naturligtvis väckte det också en tanke på vilken värld vi har skapat när vi nyligen stöttade den arabiska våren.
Vackert arrangerad busk

På tisdagen var det dags för vaktbyte ombord. Håkan och Jerry flög hem och Marie kom tillbaka. Vi har funderingar på att komma tillbaka hit till hösten så vi rekade lite. Marinan som ligger på stans östsida verkar väldigt välskött men omgivningarna är allt annat än fina. Klassiska hamnkvarter. För vår båt kostar det 35€/natt i marinan medan vi bara gav 20 i Mandraki som ligger perfekt och faktiskt är skapligt tyst.

Tillsammans fortsatte vi också att njuta av både den gamla och den nya staden. Till sist blir man som i alla turiststäder trött på tingeltangel och inkastare.

Vid sidan om kryssningsfartygen ser de gamla vakttornen pyttesmå ut

Tingeltangel för – nästan – alla
Rhodos norra rev
Tur att flytkuddar finns

I går hade det mojnat så mycket att det var läge att gå. Vi är på väg till Kreta och förhoppningen var att spendera lite tid på öarna söder om Rhodos men vädret vill annorlunda. En meltemi är åter på väg och det finns ett fönster öppet mot Kreta på söndagen och sedan är det stängt i en vecka om man inte tycker väldigt mycket om bidevind i 13-17.

Vi seglade söderut i halvvind mot Lindos som är ön äldsta huvudstad. Viken är underbar och staden med sitt fort och sitt Akropolis är fantastisk men ankringen är en mardröm. Botten är full av kantiga stenblock där kättingen kan sno in sig i en smal skreva. Vi droppade ankaret i den norra viken men när jag dök ner och kollade hade kätting och ankare lagt sig i en allt för smal skreva. Vi beslutade att ankra om närmare badstranden och det verkade skapligt bra när jag kollade. Då vred vinden och det blåste på rejält så i morse hade kättingen lika förbaskat kilat sig mellan två stenar. Plötsligt gled den dock bara upp ur skrevan och vi kunde lätt stressade få upp ankaret med lite hjälp av triplinan som är en absolut nödvändighet här.

En mardröm till ankarplats

Dodekaneserna 2

Kos till Rhodos

Stora delar av den gamla hamnen i Kos har spruckit i samband med den stora jordbävningen förra året. Även många hus i hamnkvarteren och runt stora kyrkan är skadade eller uppstagade. Turistsäsongen har precis börjat så vi hade gott om svängrum att gå runt och titta på allt vi ville se. Med god vägbeskrivning hittade vi också stadens bästa slaktare som visade sig vara född i Göteborg men hade bott hela sitt liv på Kos. Av honom fick vi ytterligare råd om vad vi borde se.

På fredagen köpte vi lite reservdelar till min landgång som gått sönder av en svallvåg på Kalymnos och sedan tog vi en sväng på det arkeologiska museet. Hippokrates är född på ön så der finns gott om historia här också. Efter museet seglade vi till Nisiros, som är en släckt vulkan som dock har ett nog så aktivt innanmäte. När vi traskade runt och frågade efter taxi eller hyrbil till kratern visade det sig att en hyrbil kostade 25€ och samma bil med Stafilides som guide vid ratten blev det 30. Inget svårt val. Vi blev visade en vacker bergsby som allt mer förvandlats till sommarstugeby för rika utlänningar. Där fanns också en flertusenårig bastu ovanför ett hål till en av vulkanens kratrar. Ett rum i klippan som året runt är 70 grader och med 100% luftfuktighet. Ett par stenbänkar fanns där inne för den som stod ut med värmen, fukten och svaveloset. Efter byn åkte vi neråt mot kratern och dess varma osande mitt. Rök och svavel kommer fortfarande upp ur en massa små hål i kratern. På dagarna när turistbåtarna kommer till ön är det 500-1000 människor där hela tiden. Nu var vi helt ensamma. En häftig upplevelse. När vi kom tillbaka till hamnen tände Stafilides upp för varmvattnet i duschen och en timme senare traskade vi dit för tvagning. Nisiros har inget färskvatten alls utan allt kommer från regnvatten eller den stora avsaltningsanläggningen som ligger på ön. Värt att tänka på när folk tycker att man tar mycket betalt för att få vatten till båtarna. Efter duschen hade Stafilides mamma ordnat en fantastisk middag till oss och vi fick äta Barracuda.
Urgammal bastu

Kratern från toppen
Stafilidis kör kaptenens bil Ingen har skött terrasseringarna de senaste 50-60 åren och om lika lång tid är de nästan helt borta tror Stafilides Nisis Yali till vänster och Kos som täcker hela horisonten
Hamnen

Grönsaksmannen kom ut på piren och satte ner sin våg och sålde oss en massa

Söndag seglade vi tidigt mot Symi. Det blev en härlig slör för gennaker. Symi liknar ett  månlandskap, en karg ogästvänlig ö med en av de mest charmerande byar jag sett. Vi fick omedelbart visat var vi skulle ligga och en räkning på 10€. Inget att klaga på här heller. Det blev en lång promenad på hamnens norra sida avslutat med ett besök på ett konstgalleri där det visade sig att bägge jungmän kände någon av galleristens bekanta. Liten värld. På kvällen gick vi till baren Eva för att se hockey. Det visade att ingen av Greklands 242 kanaler visade finalen men Fox Sport visade Stanley Cup så vi tittade på den och fick resultaten i VM av Daniel där hemma. Ren surrealism. Ägaren berättade att Eva var hans farmor och att hon var den första kvinnan på ön som bedrev egen verksamhet.



Långt efter midnatt kom vi med segerrus tillbaka till båten vilket gjorde att vi sov lite längre innan vi på måndagen tog stadens södra sida i besittning. Efter en tur på denna sida drog vi mot Rhodos. Till sist blåste det upp och vi hade en underbar kryss ända till vi blev omseglade av en 44-fotare. Kryssen var kvar men det underbara blåste bort för en stund. Väl i hamn på denna underbara ö var allt dock glömt. Om Rhodos återkommer jag till senare


Symi

Mandraki på Rhodos

Dodekaneserna – en veckas grabbsegling. Del 1

Rhodos stad. Seglad distans 185 nm.   Totalt 468 nm

Håkan och Jerry mönstrade på i Pythagorion på Samos och så seglade vi tillsammans till Rhodos. Det blev en härlig tur men många skratt och flera intressanta möten. Det här blir ganska mycket text och bilder men man kan ju alltid ladda ner lite i taget. Jag har delat upp allt i två delar.

Pythagoras med sin transportör i hamnen

I tisdags hade vi bokat tankning 10.30. Hamnfogden sade åt oss att gå från kajen ut mot piren 10.25 så skulle han vänta där. Vi har vant oss vid Greek Time så vi räknade med lång väntan. Exakt 10.30 rullade tankbilen upp och vi fick 100 l diesel. Vi hade bara använt 40 så resten fick gå i dunkarna. Första gången exakt på klockan i Grekland men jag tror det beror på att färjan skulle komma

Efter tankning gick vi mestadels för motor i stiltje till Arki. Där låg en båt vid kajen och det visade sig vara Stig från Hammarö. Han visade sig vara otroligt trevlig och intressant och vi hade dessutom flera gemensamma bekanta så det blev både fika, middag och Metaxa tillsammans. Middagen på Nikos taverna blev den bästa på hela veckan. Jungmännen passade också på att bada i det fantastiskt rena vattnet.

Synapsen vid sidan av Seerag från Hammarö
Jungmännen badar Nikos minihamn Niko förklarar matsedeln Nikos by night
Ankringsplats på Arki

Efter en promenad på Arki seglade vi på onsdagen söderut mot Leros där både Håkan och jag ville besöka Artemis Boatyard. Vi ankrade upp utanför och lunchade medan vi tittade på hur de lyfte en båt ut vattnet. Därefter seglade vi mot Lakki som ligger längst in i en lång vik. Det är där man väntar på lyft om vädret inte är optimalt. Lakki var ingen riktig höjdarby. Ganska tråkig arkitektur men alla vi träffat som ligger med sina båtar där tycker att den är fantastisk. Vi får se i höst.

På torsdagen tog Håkan och jag en taxi till Artemis och i motsats av vad man ser från havet var det inre av ön väldigt grön och frodig. Artemis visade sig vara ett riktigt välfungerande och rent varv som dock ligger långt bort ifrån allt. Det är där vi ska ligga i vinter. Jag har en känsla av att det blir väldigt bra.
En noggrann man klipper träden i Lakki Mannen som ägde den här butiken visste exakt var slangen fanns som vi behövde till utombordaren.

Efter varvsinspektion seglade vi söderut mot Kalymnos stad som ligger vackert på sydsidan av ön med samma namn. När man kommer lite närmare ser man dock att många av husen är ganska förfallna.  I förhållande till hamnguiden har antalet gästplatser utökats väsentligt. Förutom att strosa runt på stan bör man som turist besöka någon svampdykare. Svampdykning på tvättsvamp var tidigare öns huvudinkomst. Nu har turismen tagit över. Tvättsvamparna finns på 50-80 m djup och dykarna trotsar allt förnuft och gör upp till tre dyk om dagen för att få ihop till sitt levebröd. Eftersom det är så farligt och man kan få betydligt billigare tvättsvamp från Egypten så är det logiskt nog en tynande sysselsättning. De bästa svamparna lär dock komma härifrån och även om de är dyrare än dem man hittar på turistgatorna på andra öar tyckte i alla jag det var värt att köpa en. Perfekt plats för vår båt på bryggan i Kalymnos

På kvällen och natten spelades det förstärkt bouzouki på barerna så att det var svårt att sova. Det var några sega grabbar som dagen därpå seglade till Kos. Här kan man ligga antingen i den gamla hamnen eller i marinan. Vi valde den gamla hamnen som visade sig vara betydligt billigare och dessutom skapligt tyst jämfört med Kalymnos. Vi blev mottagna av en marinero och fick mooringlina och ändå kostade det bara 22 €.

Mer om Kos och resten av seglingen i del 2.

Vaktbyte

Pythagorion, Samos. Seglad distans 40 nm. Totalt 283 nm.

Marie har åkt hem en sväng för att inspektera familjen och i stället kommer Jerry och Håkan och seglar med till Rhodos.

Det var lovat nordvästlig vind 3-5 m/s i fredags men i stället fick vi 7-13 så det fanns ingen anledning till klagomål. Perfekt segling i stället för motorgång. Halvvind upp längs Ikaria och sedan platt läns utan att sjön hade hunnit börja byggas upp. Strax före Pythagorion dog vinden och en kort stund var vi oroliga för att behöva lägga till i mindre vind än vi seglat i. Vanligtvis börjar det alltid blåsa på rejält just vid tilläggning. Så även denna gång. Plötsligt mötte vinden och vi fick sidvind 10-12 vid tilläggningen som ju är betydligt enklare när gasreglaget fungerar. En meltemi fanns på prognosen från fredag kväll och den lät inte vänta på sig.

Det finns alltid nåt som måste fixas

Medan det viner i riggen har vi passat på att tvätta kläder och städa båt. Det har också funnits massor av tid att titta på staden och de nära omgivningarna. Här är otroligt vackert och alla människor man möter är vänligheten själva. TUi flyger charter hit och det är många svenskar och danskar här. Eftersom vi ligger precis vid tavernorna ser vi alla som glider förbi.
Den legendariska Flyer II ligger vid sidan om oss. Nu utrustad med el till allt. Jag kan faktiskt inte se framför mig den äldre men chicka damen stående vi grindern.Hamnen med lite stad
Om gatlyktorna ska påminna om de turkiska bergen på andra sidan sundet eller om Ryssland vet jag inte

Instrumentmakaren. Enormt fint hantverk