För ankare

Skiathos. Seglad distans 1 nm. Totalt 29 nm.

I dag uträttade vi de landärenden vi hade. Jag fick en grekisk frilla av en frisör som tog hela 7€.
Vi visste att en av de lokala båtarna hade lagt sitt ankare över vårt så vi bestämde oss för att gå ut till favoritankringen söder om staden medan det var stiltje, ljust och den lokale seglaren var där. Han var vänlig nog att släppa sin kätting så att vi kunde kroka loss ganska enkelt.
Med nyfångad bläckfisk på väg in i en taxi
Jag brukar inte gilla engelska namn på båtar men det engelska Fun Factory låter i alla fall bättre än detta. Lite tufft att stava till vid en Mayday dessutom

Nu ligger vi i bleket och den totala tystnaden söder om staden. Hotellen här har ännu inte fyllts och den perfekta stranden är helt öde.

I morgon kommer vinden och då drar vi till Skyros

Annons

Äntligen eller inte -eller jo ändå.

Skiathos. Seglad distans 28 nm. Totalt i år 28 nm

Så har vi då äntligen kommit iväg. Årets säsong började sent på grund av andra faktorer i livet.

Soluppgång norra Evia

I tisdags blev vi upphämtade på Atens flygplats av Stathis som arbetar som chaufför på Dimitrios varv. Nästan dagligen kör han dryga tre timmar till Aten, väntar på seglare och så dryga tre timmar tillbaka – helt utan stress. Vi var lite hungriga så han stannade oss vid sitt eget favoritfik utanför Chalkida. Helt rätt ställe. Stathis var en perfekt bekantskap på en ny seglarsäsong, lugn och säker körning. På Dimitrios varv stod båten klar för vårfix. Under vintern har hon fått ny bälg till drevet och samtidigt har motorn servats helt och tanken rensats. Även utombordaren har reparerats. Trodde vi. Nu var det vår tur att städa, bottenmåla och polera och ta hand om alla småsaker som slutat fungera under vintern.

Synapsen på Dimstef Marina där Marie målar drev

Under torsdagen tog vi bussen till Aidipsos för att förnya vårt DEKPA, det grekiska seglingstillståndet. Varje år hotar man med att chockhöja avgiften och ingen vet vad som gäller vilket kan göra det besvärligt. Förra året i Preveza tog det en förmiddag så vi rustade oss med tålamod. Efter fem minuter hos Coast Guard var stämpeln på plats och det kostade inget. Klart positivt. Nu kändes det som att våren kan börja.

Vi kunde inte låta bli att ta med den charmerande vänthallen på busstationen i Aidipsos.

I fredags gick vi så i vattnet och sedan har vi testat av alla system (trodde vi) och fortsatt klargöringen. Nu fattas bara lite småsaker men det tar vi efterhand.

Vid kaj i Orei medan vi trodde att båten var i perfekt skick
På höger sida ligger Sailing Holidays båtar och klargörs för en ny säsong

Dimitrios provkör vår dingemotor. Vår dinge är som en barnvagn för honom

Denna dagen började lite snett -och fortsatte så. In brottslarmet på affären vid hamnen gick igång kl sex och bara fortsatte. Det var omöjligt att sova vidare så vi kastade loss i stiltjen och gick österut. Efter en stund låg det en mutter i oljetråget. Jag trodde att det var en gammal efter man lossnat motorn men efter en stund flög bulten till generatorn ut. När vi skulle lägga till i Skiathos blåste det en del men det brukar inte vara ett problem. Nu drev båten och jag fick inte upp styrfart. Efter en stund – för sent – insåg jag att växel och gas slutat att fungera och att båten gick på tomgång bakåt. I lä låg en Oyster 82 och kaptenen var inte glad tills han insåg att vi var utan skuld i eländet. Vi drog oss framåt med ankaret men när vi kom fri av Oystern så drev vi sidlänges och fastnade i en annan kätting. Det slutade med att vi fick tillkalla dykare för att komma fri. För att detta skulle lyckas fick jag först fixa motorn där varvet glömt att sätta en saxpinne på gasvajern. Lite sur är jag.

Vårt plotterspår i hamnen på Skiathos

Saxpinnen man glömde. Dessutom hittade jag 10 skruvar och bultar som inte var åtdragna. Det verkar som någon blev avbruten och glömde att avsluta. Nu har en bricka kommit på plats också med det var det inte tid till där ute.

Efter allt detta lade vi till utan bekymmer och gick upp till vårt favoritgyrosställe och fick en väldigt försenad lunch. Resten av dagen har vi tagit det väldigt lugnt

Det blir en sen och något kort säsong denna vår

Hej alla.

Vi har inte förlorat intresset för segling eller för att skriva dagbok. Dock för livet ibland med sig andra saker. Den 24e bär det av mot norra Evia och sedan söderut. Vi har stått på kö sedan 2016 för att få en sommarplats på Kreta och nu är det dags. Här är en kort skiss på hur vi tänkt oss vår seglingsvår. Vi finns här snart igen.