Orei, Evia. Seglad distans 37 nm. Totalt 289 nm.
Volosviken är ett ganska bortglömt seglingsområde trots att många båtar passerar. Antagligen för att Volos lär vara en ful och skitig stad och att Sporaderna lockar. Många hyrbåtar utgår från Volos men de flesta drar redan förstadagen ut mot öarna. Denna gång gjorde vi tvärt om. När nordostanvinden ökade drog vi oss inåt mot fastlandet.
Efter Pirgos seglade vi norrut, in i viken, till Amaliapolis som ligger på en udde på Volosvikens västsida. Staden visade sig vara enormt charmig utan eftergifter för turismen. Till skillnad från Pirgos är det uppenbart att här bor folk året om. Vi gick iland med dingen driven av den utombordare vi lånade av Michael och Julia. Den fungerade alldeles utmärkt. Vi traskade runt lite i byn och dess utkanter och sen tog vi en kaffe på ett av fiken med utsikt över viken och kyrkoön. Vi passade också på att handla lite i de butiker som fanns.
Amaliapolis med Synapsen som enda ankrade båt. Säsongen är snart slut
Gatubild
I onsdags seglade vi så söderut igen mot Orei eftersom det även skulle börja regna och blåsa rejält i viken om än bara en bråkdel av vad det gör ute på öarna. När det regnar som mest kan det vara skönt att ligga vid en kaj så att man kan traska lite mellan skurarna. Seglingen söderut blev till en behaglig slör med mestadels läsning ombord. På väg söderut träffade vi höstens första delfiner som villigt hoppade runt omkring oss. Alltid lika roligt.
Strax efter lunch nådde vi Orei och det var tur eftersom fler än vi tycker att det är en ovanligt väl skyddad hamn. Fram mot kvällen låg det 35 båtar i hamnen och det är vad man klarar av här. Några av de som kom dagen efter fick vända ut igen. Flera av seglarna kände vi sedan tidigare då de var på väg ner i vattnet när vi gick upp i våras. Det flesta här ska lägga upp nu och Dimitrios har en kö på 16 båtar som ska upp så snart det slutar blåsa.
På natten till torsdagen kom vinden och regnet och sen har det fortsatt i tre dagar. I fredags fanns det inte tillräckligt många minuters uppehåll för att vi skulle vilja gå tillbaka till tvätteriet och hämta våra rena kläder. Det fick anstå ytterligare dag. Som vanligt när man ligger i hamn på grund av vädret är den sociala aktiviteten på topp och vi har träffat många trevliga seglare. Så mycket promenader har det inte blivit eftersom regnet varit betydligt mer ihållande än vad som är normalt här. Så dåligt väder i september har man inte upplevt här på många år men generellt tycker de lokala att vädret på höstarna blivit mer instabilt de senaste åren. Tveklöst börjar man allt oftare se förändringar i vädermönstret som man inte varit van vid
Nu börjar det klarna upp vi går tillbaka till Skiathos. Marie skall flyga hem efter bara några korta veckor ombord
Synapsens blog 