Crotone. Seglad distans 69 nm. Totalt 391 nm.
Det var lite klurigt med timingen för vi ville lämna Roccella Ionica innan vinden kom igång men runda Capo Rizzuto så sent som möjligt för att missa kulingen runt udden. Roccella har en igensandad bar längs piren så man måste börja inseglingen en bra bit bort, passera baren och sedan ligga på 4-meterskurvan in i hamnen. Över baren är det bara 3m men riskerar hela tiden att sanda igen. I går var vågorna höga och vi räknade faktiskt med att gå på i en vågdal men klarade oss väl.
Vi gick ut i stiltje vid sjutiden i går och tuffade sedan NO för motor. Efter en halvtimme kom vinden och ytterligare en timme senare passerade vi Punto Stilo och fick sätta första revet i storseglet. Över hela Golfo di Squillace, Italiens främre hålfotsvalv, blåste det en riktigt konstant vind på 8-10 m/s, temperaturen 34 grader så bättre fick man leta efter. Blåsten skulle först komma lite senare och vi trodde faktiskt för en stund att även den hårda vinden efter kulingen vid udden blåst förbi men precis vid Rizzuto friskade det i till 13-15 m/s så det fick bli ett rev till. Sedan gick det i rasande fart norrut. Problemet var att det inte avtog på läsidan och sista timmen i bidevind var väl inte dagens höjdpunkt. Det är dessutom aldrig kul att komma in i en främmande hamn med mycket vind. Inne i hamnen blev vi dock uppmärksammade av Signore Tricoli med en röd flagga i handen och kunde lugnt lägga till. Signore Tricoli är en äldre man och fixaren här, det står snart klart. Priset förhandlingsbart och efter en stund riktigt bra.
På väg mot Capo Rizzuto med frånlandsvind och absolut ingen sjö.
I dag har vinden vänt och vid niotiden kom den förväntade ostliga kulingen med kallare väder, det ska gå ner till 27 i dag, och nu ligger vi fint vid kaj medan vinden ylar i riggen i upp till 20 m/s. Plötsligt kommer det in en Wally, extremdyr tender till en superyacht, med två killar i sjöställ ombord. Jag gick upp på piren för att se var den stora båten ankrat i denna blåst men såg ingen så jag pratade med killarna i Wallyn, två trevliga grabbar från Australien. Båten låg i Venedig visade sig men ägaren ville ha Wallyn till Livorno så i stället för att slänga den på lastbil tog man varvet runt hela Italien. Det känns för mig som en dyr lösning. I dag hade man gått från Otranto och tuggat på i 50 knop i två timmar tills vinden kom. Sen blev det inte lika kul och de bestämde sig för att stanna här i dag.
Synapsen längst till höger. Signore Tricoli i beige med vit mössa.
Wally på väg in.
Livet utanför piren.
Synapsens blog 