Arbete på båten.

Precis som i går regnade det rejält när vi vaknade så hela förmiddagen gick i arbetets tecken. Marie har sytt skydd att sätta över fönsterluckorna  för att skydda mot solen i sommar och jag har monterat högtalare i sittbrunnen att ha när man är ute och seglar.
Mot eftermiddagen blev det rejält varmt och vi tog en promenad in till Menton – förhoppningsvis den sista på denna tur även om vi mycket gärna kommer tillbaka. I dag gick vi ända upp till toppen av stadsberget där kyrkogården ligger. Därifrån har man en underbar utsikt åt alla håll.
På väg tillbaka stannade vi till hos Sofia och åt en glass. De är sagolika. Nu på kvällen sitter vi ute i sittbrunnen för första gången i år utan tröjor och jackor. Sommaren är här och i morgon drar vi förhoppningsvis norrut mot Italien.

Garavan. Utsikten från ett hus som var till salu uppe på toppen. Med bilväg dit!

Barnen spelar boll utanför kyrkan

De flesta gatorna i gamla Menton är bara trappor. Tufft att släpa hem varor

På väg ner. Till höger apelsiner och till vänster citroner bortom alla blommor

Bastionen nere vid hamnen

Annons

Utflykt till Italien

Från i dag fick vi inte ligga kvar på vår tidigare plats men eftersom det skulle regna och blåsa i dag flyttade vi båten i ett uppehåll i skurarna sent i går kväll. Skönt var det för när vi vaknade vräkte regnet ner. Mot lunch blev det ett uppehåll i regnandet och vi tog tåget till Ventimiglia i Italien. Det tar bara nio minuter och kostar 2€. Ventimiglia är en gammal stad (bebodd sedan Neanderthalarna och stad sedan 350f kr) som blomstrade till före och efter Saracenernas styre i Genua. Spännande är det att se i kyrkan där det äldsta kyrkorummet är från 700-talet och sedan det fina intakta baptisteriet som påbörjades direkt efter att Genua blivit fritt 1148. Ovanpå detta ligger nuvarande kyrkan från 1400-talet där man i ett hål i golvet kan se taket från den äldsta kyrkan. Gamla Ventimiglia ligger som sig bör på toppen av ett berg med den nyare staden nedanför. Allt är lite lagom italienskt slitet, långt ifrån det mer präktiga Frankrike.
Det är betydligt billigare att köpa vin och sprit i Italien än i Frankrike så den nya delen av stan ser ut som Helsingör i sin glas dagar med vartannat hus en spritbutik.
Marie gladde sig åt att det fanns riktig Cappucino att tillgå. Rätt smak till ett vettigt pris. Macciato/Noisette/Cortado som jag dricker kan man få till ett vettigt pris överallt – utom i Sverige då.
Mot sen eftermiddag tog vi tåget tillbaka igen. I Ventimiglia hade det varit stiltje men så fort vi kommit in i viken vid Menton var det full fart på blåsandet och båten for fram och tillbaka som en skållad råtta vid hamnen. Eftersom man bara har akterförtöjning i land och sedan en kätting i vattnet i fören kan alla båtar tillsammans röra sig ganska mycket i sidled.
På kvällen kom de första blixtarna och sedan var åskan i full gång. I morgon ska det bli ytterligare en regnig och blåsig dag.

Tåget på väg in till Garavan station…
…som Marie tycker liknar stationen i Markaryd. Jag frågade försynt om det var palmen.

Floden Roja störtar ner mot havet framför Ventimiglia. Det var snö på alla topparna.

Det torkades tvätt överallt fast det kändes som luftfuktigheten var 100% efter allt regnande

Menton från hamnen bara någon minut innan de första blixtarna kom.

Regnigt värre

Tanken var att dra vidare norrut (jo, det går faktiskt) i dag men vädret är inte riktigt med oss. I dag är det bleke och ösregn och i kväll blir det kuling och fortsatt regn. Så där ska det hålla på ett tag men eventuellt blir det en lucka på onsdag. Kommer vi bara nordost en bit slipper vi undan den värsta Tramuntanvinden. Vi får se hur det blir. Det är inte fel att fixa lite ombord heller.
I går var det skapligt väder på förmiddagen och då passade vi på att traska i till Menton och gå på marknaden och köpa sparris och kött. Därefter tog vi en sväng till affären och handlade dricka för här ligger affären rekordnära och man kan köra vagnen ända ut på bryggan. Det enda vi inte har fått tag på än är gas.
I torsdags den 25 april var det helgdag i Italien (befrielsedagen) och hela hamnen här fylldes upp med folk. I borjag när vi kom hälsade jag på franska till alla men fick ett nick till svar. Nu har jag insett att det knappt finns några fransoser här och säger man buongiorno i stället ar alla vänliga. I alla affärer i hamnen pratar man också mest italienska. Nu är det fullt med folk här i mer än hälften av båtarna. Knappt någon går ut utan det känns mest som ett sommarstugeområde. Det är fullt med barn som leker på bryggan och på kajen och så uppenbart att alla kände varandra sedan tidigare. I och med regnet i dag har dock en del åkt hem redan i dag på morgonen.

Jag väljer grönsaker utanför själva marknadshallen

En uppsjö av sparris i olika prisklasser. Är de lite böjda är det halva priset – samma smak

Trots vädret testade vi Sofias glass. Den bästa vi ätit. Tack Gunni och Klaus för tipset

Med inköpsvagnen på bryggan

Det är viktigt med minst varannan vatten

Det räckte med att dela en ryggbiff på kvällen. Vi var mätta efter sparrisen till lunch

Utflykt till Niceville

Vi vaknade till regn och eftersom det skulle regna mindre – eller inte alls – i Nice så tog vi tåget dit. NICE-VILLE står det på biljetten. Det tar drygt en halvtimme och går en  del genom tunnlar så man ser inte så mycket som man skulle vilja.
I Nice turistade vi runt med alla andra och ärligt talat så tröttnar man på den oändliga strömmen av turister. Många, allt för många stockholmare fanns i mängden. Ner mot hamnen är det dock inte så många som tar sig så det gjorde vi och där hittade vi en helt underbar restaurang med billiga priser och gratis vatten därtill.
Både Marie och jag hade nog räknat med att stranden skulle vara finare men här finns bara sten som rullar ut och in med varje våg. Vi kunde med andra ord inte riktigt hitta storheten i Rivierans huvudstad, den som gör att folk vill hit.
Mot eftermiddagen tog vi bussen tillbaka till Menton. Varmare, trängre men med fantastisk utsikt över kusten och de otroliga villor som ligger här.

Strandpromenaden från slottsberget som saknar slott.

Kastanjen har slagit ut

Lunch

Upp i bergen.

I går gjorde vi en utflykt upp till byn Castellar som ligger bara en liten bit utanför Menton men 350 m högre. Vi tog bussen halvvägs och gick den sista biten mellan trädgårdar och citronträd. Menton är berömt för sina citroner som kan växa här trots att det ligger ganska nordligt. Anledningen är ett mikroklimat med bergen som skyddar så att det i stort sett aldrig blir minusgrader.
Vi hann också med att se Stephane och Michels båt som nu kommit i vattnet och verkligen glänste.
När vi kom tillbaka var det helt fullt med folk på stranden och i alla restauranger. I hamnen var det full aktivitet på alla båtar och överallt pratades det italienska.( Här i Menton klarar man sig för övrigt alltid precis lika bra eller bättre med italienskan.) När vi kollade efter i kalendern visade det sig vara helgdag i Italien i dag och jag misstänker att det betyder ledighet även i morgon för de flesta så det är inte konstigt att det är full aktivitet här. Många av båtplatserna i hamnen är uthyrda till italienare.
Fram mor kvällen tog vi oss en promenad till Italien som bara ligger en halv kilometer bort. Den franska sidan var knögefull med väntande husbilar så jag misstänker att man inte fick köra under dagen i dag.
På gränsen uppe i bergen finns det massor av gränsposteringar från andra världskriget då Mussolini härjade på andra sidan.

Från vandringsvägen ner mot havet

Castellar

Menton i sol

…och med lite moln från hamnen

Stephane och Michels nyrenoverade båt

Jag tvättar lite båt på eftermiddagen. Ravinen snett upp till vänster är gränsen till Italien

Gränsstationen – utan vakter men full av husbilar

Två intensiva dagar

I går fick vi fint besök. Lina med barnen Anton och Clara som bor här i Menton och de stolta morföräldrarna Gunni och Klaus från Helsingborg. Vi hade en enormt trevlig lunch ombord där vi faktiskt kunde sitta ute. Efter lunch promenerade vi in till stan där Stephane och hans far lade sista handen på en gammal fiskebåt som de renoverat till toppskick och som sjösattes i dag.
På kvällen träffades vi alla på La Garavan, en fiskrestaurang här i hamnen för en riktigt mysig middag tillsammans.
I dag sov vi länge och sedan tog vi bussen till Monaco. Förväntningarna var låga eftersom det från havet sett är en minst sagt ful stad. Från land var det helt annorlunda. Trevlig och ren med massor av gröna stråk man kan promenera i. Vi klev av bussen vid casinot och traskade ner mot hamnen där man är i full färd med att bygga läktare till Monacos F1 GP som först går av stapeln om fyra veckor.
Uppe i gamla stan hann vi njuta av utsikten och de fina husen som alla är i toppskick.
Dagen avslutades vid casinot som nu hade öppnat och lockat dit lite finare bilar. Vi satte oss på främsta raden (ren tur) på Café de Paris och tittade lite på parkeringskillarna som snabbt och elegant backade in den ena miljonbilen efter den andra. På själva casinot kom vi inte in för jag hade (som vanligt) ingen leg med mig som kan visa att jag är över 21.
Buss hem och vi kunde konstatera att detta har varit årets varmaste dag.

På La Garavan

På baksidan (sjösidan) av casinot

Det är mycket att fixa inför ett F1 lopp

Jag i en ganska tuff bronsskulptur . ironiskt nog täck av en reklampelare vid Monaco GP

Lilla småbåtshamnen

På väg ut ur casinot med bilarna jag vann