I går väcktes vi av Jesustrummorna. Inte han på varvet utan den andre. Semana Santa, den heliga veckan som är årets stora festlighet i Spanien började i går. I går började man tidigt med veckans processioner och det vi hörde från båten var trummorna. Eller tidigt – klockan var väl nio eller lite drygt.
Efter frukost började vi arbetet utvändigt i strålande sol och god värme. Furlexen plockades isär och smordes och sedan var det dags att sätta segel. Eftersom vi sumpade en latta i förseglet förra året fick vi tillverka en ny från en gammal storsegelslatta. Vi hann också med att tvätta av båten helt och den vax jag lade på sista dagen i höstas gjorde arbetet extremt enkelt. Stort tack till mig själv.
När arbetsmoralen började tryta tog vi oss en lång promenad. Först bort till superyachthamnen där vi med öppen mun tittade på den 124 meter långa Katara med fin helikopter på taket. Min favorit i hamnen är segelbåten Syl som dock bara är 143 fot. Vi traskade vidare till fiskehamnen där tre och fyra generationer satt ute tillsammans vid långbord och åt söndagsmiddag på någon av de många restaurangerna. Därefter upp för backen och bort mot gamla stan för att få en kopp kaffe. Plötsligt gick solen i moln och det blev kallt igen.
Nu är det måndag morgon. Det blåser en hård vind och ska fixa lite till på båten och handla så att vi kan dra nordost i morgon.
Hamnen sett från terrassen.
Tänk att den blå 50-fotaren kan se så liten ut.
Söndag i gamla stan.
Alexandra med en ”spansk cappucino”.
Synapsens blog 